”Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken.”

Det verkar vara progressiva idéer som har format SD med förra sekelskiftets nationalkonservatism, den här idérörelsen ligger till grund för det amerikanska republikanska partiet och George Bush. En del socialdemokratisk folkhemstanke har SD också lagt i sin schizofrena ideologi. Vilken del av folkhemstanken detta må vara kan man aldrig veta med tanke på att SD flörtar med borgarna. För att summera har de en ideologi som präglar George Bush blandat med det svenska folkhemmet, utan invandrarna, men samtidigt vill SD regera ihop med borgarna. Tvetydigt värre, likt en sjuhövdad drake.

”Därför kan det vara mer eller mindre komplicerat att förena olika kulturer med varandra. Ibland blir detta särskilt svårt, eftersom de olika kulturernas grundläggande värdesystem krockar.”

Det handlar inte om att olika kulturer som möts, alternativt krockar. Det handlar helt enkelt om att människor träffas i kulturmöten, kulturer möts inte det gör människor. Lika styltigt blir det när SD försöker höja våra nordiska grannfolk till en mer acceptabel nivå än ”människor från avlägsna kulturer”. Raser ska tydligen än idag rangordnas utifrån hur arisk den ter sig för sin omgivning, inte så konstigt när man har ett parti som bygger på förra sekelskiftets nationalkonservatism.

”Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen.”

Ja vad ska man säga, solidaritet förutsätter en etnisk likhet bland befolkningen?! Jag skulle hävda att solidaritet utgår från ens klassmedvetande och klasstillhörighet. Jobbar jag på ett av IKEA´s lager i Sverige tillsammans med en invandrare från Irak har jag exempelvis mer gemensamt med honom än en stekare som sprutar ner folk med champagne på stureplan. Vi har samma lön, samma jobb och likartad ekonomisk och yrkesmässig status i samhället. Hur solidariskt är det att neka folk som flyr från krig och elände ett värdigt liv? Under 1800-talet hade Sverige problem med hungernöd och religiös trångsynthet och många valde att emigrera till Amerika, nu är det andra som lider av likartade problem ska vi då vända dessa människor ryggen?

”Stater vilka inom sig rymmer en kulturell mångfald har alltid tenderat att förstärka den starkaste kulturen och försvaga övriga kulturer, och många kulturer har genom historien gått under till följd av sådana samhällsförhållanden.”

Det ligger förvisso en del sanning i den första meningen där nationella minoriteter har fått lida under den nationella majoriteten. Listan kan givetvis göras lång; armenier, kurder, afroamerikaner, tibetaner och palestinier. Men det här betyder inte att vi alla blir lyckligare av att sparka ut våra nationella minoriteter, för att vi har problem med diskriminering inom vissa stater. Diskriminering skall överbyggas och bekämpas på alla plan. Däremot har jag inte riktigt koll på vilka kulturer som har gått under till följd av diskriminering och förföljelser?

”Däremot ska medborgarskap kunna erhållas även av icke-svenskar, så länge detta inte leder till en allvarlig kränkning av den nationalistiska principen. I huvudsak ska dock svenskt medborgarskap vara ett privilegium avsett för svenskar.”

Hur skulle då en kränkning av den nationalistiska principen gå till undrar vän av ordning? Svenskt medborgarskap är en rättighet inte ett förbannat privilegium. Jag känner inte någon form av lojalitet mot ett abstrakt begrepp som nationen. En sak är däremot fullständigt klarlagt och det är att staten Sverige skulle inte haft någon möjlighet till en progressiv utveckling utan den arbetskraftsinvandring som berikade landet under 1950-60 talen då ungrare, jugoslaver, finnar och greker kom hit och arbetade i våra industrier. Sverige har också blivit en humanitär stormakt med tanke på hur stor del av asylsökande flyktingar landet har tagit emot, ändock misslyckats med integreringen. När jag jobbade övertid en helg under sommaren noterade jag bland mina arbetskamrater att lejonparten av dessa var invandrare. Undrade då hur många billiga möbler Svensson skulle kunna handla utan våra invandrare.

”Förvisso står nationens intressen över individers och gruppers särintressen[…]”

Karl Marx lär ha sagt att arbetarna har inget fosterland. Det är delvis sant även idag om grupper som diskrimineras och utnyttjas i löneslaveri för att stilla profithungern hos olika skrupellösa företag/företagare. Nationens intressen skulle innebära vaddå? Vad är det som gör att nationen skulle vara överordnad dig eller mig? Vi har som individer en hel del rättigheter som staten skall skydda. Staten är till för människan inte tvärtom. Att något så abstrakt som en nationsstat skulle vara överordnad människan är för mig helt och hållet främmande. Läs härmed gärna några berömda filosofers verk såsom John Locke, Jean-Jacques Rousseau och Robert Nozick. Det lär finnas läge att återkomma till de så kallade Sverigedemokraterna, då de på intet sätt har varit verksamma i den offentliga debatten, men ändå lyckats dupera en stor del av befolkningen att tro på deras nationalmysticism och xenofobiska föreställningar. Jag känner en viss skyldighet att granska ett parti som så sent som 20 år sedan kallade sig Bevara Sverige Svenskt och sprang omkring och slog invandrarbarn på käften. Fortsättning följer det kan jag lova. Alla citat är hämtade från Sverigedemokraternas principprogram då annat inte anges.